Jag har haft en massa softa dagar här nu. Fått umgås med den jag hela tiden längtar efter men också spendera min sista tid med Tano. Sjukt vad fort tiden har gått, nu på tisdag åker Tano till Järvsö och jag vet att det kommer bli tungt. Senare den kvällen ska jag vara barnvakt en stund också, det kanske underlättar?

Nu måste jag sätta spår, jag måste lämna mina kärleksförklaringar till allt och alla, så att jag vet att dom finns kvar och tänker på mig när jag behöver det. Jag har haft en fin tid i sommar, att verkligen tänka och fundera på hur jag ska göra i min framtid, att välja. Att välja vad då? Att vilja ha det jag velat sen jag va 7år eller det jag velat sen jag gick i Kyrkmons skola?
Dumt nog har valen kommit av sig själv. Jag gjorde inte så mycket mer än kom hem, sen flöt allting på, annonsen kom upp på den traffikerade internetvärlden under min omedvetnad ' jag skrev den jag lad upp bilderna, men utan en tanke, förutom ett kärleksfullt hem... Jag menar så mycket tänkte jag inte jag valde inte bort min pärla. Jag var tvungen. Allt är ett tvång. Nu kan jag inte släppa honom och jag kan inte släppa det jag har fått. För nu har jag det jag ville ha sen Kyrkmonstiden. Men valde jag verkligen rätt väg, är jag fast? Kan jag inte dissapear? Jag valde alltså den lätta vägen, att inte behöva tänka så mycket. Är jag villig att låta min bindas och vara fast? Inte kunna röra mig i det fria utrymme jag skulle kunna ha till jag blir åtminstonde 26? Men kommer världen vänta på mig bara för att jag är upptagen?

Kan citera en låt text '' - Att andas i det tomrum som blir över om du lämnar mig nu''.

Nej, det gör den inte för allting fortsätter snurra och så kommer det alltid vara. Man ska ta vara på ögonblicken.
Det värsta är att jag ser massor av ögonblick och får en massa känslor, men jag tar inte vara på dom, jag glömmer och gömmer.

___________________________________________________________________________________________

Jag är helt inne på Japan, det har jag varit ett tag men om jag ha tagit tag i saken är en annan femma. Dock har en stänk av buddhism och Thailand suttit in lite spår också, jag har just klottrat upp en Koifisk på min vita vägg (och en till ska det blir om inte två) och det blev faktiskt rikigt snyggt! Den är kanske klar, jag har inte bestämt mig än men dock ska ni får se den( Kan nu meddela er att det även är en till Koi fisk ovanför den andra som har inverterade färger och den Orkidé under). ^^ Jag målade den med en SCHNEIDER 244 CD-Marker